För några helger sedan stod jag, lillasyster och några till på stan (= Malmö)
och skramlade pengar för Världens Barn :) 

     
     Lite "miss World" känsla är det med den utstyrseln :)

Det gav mig många olika känslor:

Personligen har jag lite svårt för försäljare eller annat, som försöker stoppa mig på stan,
så det var nyttigt att stå där själv!
Det var utelämnande också. Att "tigga" är inte direkt ett statusjobb.. Och det är verkligen
olika hur man blir bemött.

Men samtidigt fick det mig att fundera över givande.
Det finns ju faktiskt en glädje i att få dela med sig.
Att få glädja andra med det jag har !!!

Både i Malmö och Lund har jag flera gånger sprungit på hemlösa och tiggare. Det tar tag i
mitt hjärta varje gång. Samtidigt är jag rädd att jag ska stjälpa dem, istället för att hjälpa
dem. Jag har ju hört hur vissa tigger åt ligor, men inte får så mycket själv.. Eller att de
använder upp pengarna på knark, istället för mat. Men DET är ju ingen ursäkt till att springa
förbi. Det går ju att ge mat istället för pengar och ibland kanske det viktigaste är att SE dem.

Jag har nog fortfarande inte kommit fram till HUR jag
egentligen ska tänka när jag ser ett behov.. Men jag har kommit
fram till ATT jag inte vill missa glädjen i att ge !!

Ja, det är lite av vad jag grubblar över nu för tiden :)