Nyårslöften



Jag är inte speciellt bra på nyårslöften.. Som drömmare och idealist blir mina mål oftast större än jag själv kan greppa. Och ouppfyllda mål brukar bara göra mig besviken på mig själv. Egentligen har jag nog ganska lätt att bli besviken på mig själv. Inte bara när det gäller nyårslöften. Det kan vara att jag misslyckas vara en bra vän, att
jag inte lyckas gå hem i tid från jobbet eller får mina skoluppgifter gjorda. Men på sistone har jag upptäckt en sak. VARJE DAG ger mig möjligheten att försöka igen. Att jag misslyckades igår betyder inte att jag måste misslyckas idag. Jag måste inte vänta till nästa års nyårslöfte. Jag kan lägga mig och sova och börja om på nytt igen imorgon. Vare sig det innebär att jag måste sudda i gårdagens läxa eller om jag får skriva på ett nytt blad.. Så finns det en ny möjlighet!

God Jul Allihopa!



kram/tess

Att göra en stjärna


How to do it :)
Klipp en fyrkant i den storlek du vill ha (8x8 kanske..)
 Vik in hörnen mot mitten
Och vik sedan ytterligare en gång mot mitten
 Vik sedan in "svansen"
 Vik på mitten
För en snygg form behövs ca fjorton stycken 
 Haka dem i varandra..
 Och sen är det bara att fortsätta till dess du får din stjärna!
Det bästa är att du kan använda nästan vilket papper som helst. Allt från tidningar till post-it lappar. Glöm inte
att limma ihop delarna om du vill ha stjärnan riktigt stabil!

Mums!!! :)



Chokladkolakakor
ca 40st

100 g rumsvarmt smör
1 dl socker
2 msk ljus sirap
2 msk kakao
2 dl vetemjöl
1/2 tsk bikarbonat
1 tsk vaniljsocker

*Sätt ugnen på 175 grader
*Blanda smör och socker till en krämig smet
*Blanda de torra ingredienserna
*Blanda samman allt till en deg
*Dela i två delar, rulla till längder
*Platta ut på bakplåtspapper och räffla med en gaffel
*Grädda mitt i ugnen 10-15 min (inte för länge!)
*Skär i snitt medan de ännu är varma. Låt kallna på plåten

De går även att baka på bakpulver. Finns massor av recept på nätet!
Detta recept kommer från denna blogg: my sweet corner

Sko dej, ordentligt!


En sak har jag lärt mig efter två vintrar i skåne. Man ska välja sina skor med omsorg.
Ytbehandla dem ordentligt. Och använda stövlar när det regnar! (Vilket det gör ofta på
vintern :) )
Förra året hade jag sönder två par vinterskor. (Visserligen var väl kvaliteten si sådär..)
Årets vinterskor tar redan in vatten!! Skorna lever ett hårt liv i all väta (och salt om det
kommer snö).

Habibi

Reflekterade häromdagen över att det inte vore helt fel att kunna
lite arabiska..
I princip är det enda ord jag känner igen; habibi-älskling/vännen
Många av de araber jag träffat här, använder det ganska frekvent
när de tilltalar varandra :)
Här är några fraser jag fått att träna på:


Obs! Jag är inte helt säker på stavningen och har en hel del
problem med uttalet.. :) Amelie försöker tålmodigt lära mig.

såpbubblor

Vissa morgnar känns det som att jag aldrig borde ha vaknat. Disken ramlar ut på golvet.
Jag stöter tån i en tröskel. Allt känns bara tungt och trist. Jag tycker lite synd om mig
själv och tycker att alla andra borde göra det också.

Men då är det så konstigt..
För trots det. Trots att jag tänker så.
Kan det ändå bubbla av glädje inom mig..
Det är ungefär som att en skiva med musik full av energi och glädje hakat upp sig
i min hjärna.. Den får mig glad även när jag inte vill det..

Så skulle jag vilja beskriva min relation med Gud. På något vis fyller den mig med glädje,
som bubblar trots allt som är trist och fult och tungt..
Ungefär som att han stod och blåste såpbubblor i min själ!! :)

julmarknad i köpenhamn


I avsaknad av snö finns det mycket annat man kan göra för att få upp julstämningen. Julmarknad på
tivoli i Köpenhamn är något jag kan rekommendera (men glöm inte att ta på varma kläder!)

                                    

 Värmande glögg!!!

 .. eller kanderade äpplen :)


the gift of time

It had been some time since Jack had seen the old man. College, women, career, and life itself got in the way. In fact, Jack moved clear across the country in pursuit of his dreams.

There, in the rush of his busy life, Jack had little time to think about the past and often no time to spend with his wife and son. He was working on his future, and nothing could stop him.

Over the phone, his mother told him, "Mr. Belser died last night.The funeral is Wednesday." Memories flashed through his mind like an old newsreel as he sat quietly remembering his childhood days.

"Jack, did you hear me?"

"Oh, sorry, Mom. Yes, I heard you. It's been so long since I thought of him. I'm sorry, but I honestly thought he died years ago," Jack said.

"Well, he didn't forget you. Every time I saw him he'd ask how you were doing. He'd reminisce about the many days you spent over 'his side of the fence' as he put it," Mom told him.

"I loved that old house he lived in," Jack said.

"You know, Jack, after your father died, Mr. Belser stepped in to make sure you had a man's influence in your life," she said.

"He's the one who taught me carpentry," Jack said. "I wouldn't be in this business if it weren't for him. He spent a lot of time teaching me things he thought were important..... Mom, I'll be there for the funeral,"Jack said.

As busy as he was, he kept his word. Jack caught the next flight to his hometown. Mr. Belser's funeral was small and uneventful. He had no children of his own, and most of his relatives had passed away.

The night before he had to return home, Jack and his Mom stopped by to see the old house next door one more time.

Standing in the doorway, Jack paused for a moment. t was like crossing over into another dimension, a leap through space and time. The house was exactly as he remembered. Every step held memories. Every picture, every piece of furniture…. Jack stopped suddenly.

"What's wrong, Jack?" his Mom asked.

"The box is gone," he said.

"What box?" his Mom asked.

"There was a small gold box that he kept locked on top of his desk. I must have asked him a thousand times what was inside. All he'd ever tell me was 'the thing I value most,'" Jack said.

It was gone. Everything about the house was exactly how Jack remembered it, except for the box. He figured someone from the Belser family had taken it.

"Now I'll never know what was so valuable to him," Jack said. "I better get some sleep. I have an early flight home, Mom."

It had been about two weeks since Mr. Belser died. Returning home from work one day, Jack discovered a note in his mailbox. "Signature required on a package. No one at home. Please stop by the main post office within the next three days," the note read.

Early the next day, Jack retrieved the package. The small box was old and looked like it had been mailed a hundred years ago. The hand-writing was difficult to read, but the return address caught his attention. It read: "Mr. Harold Belser". Jack took the box out to his car and ripped open the package. There inside was the gold box and an envelope. Jack's hands shook as he read the note inside.

"Upon my death, please forward this box and its contents to Jack Bennett. It's the thing I valued most in my life." A small key was taped to the letter. His heart racing, tears filling his eyes, Jack carefully unlocked the box. There inside he found a beautiful gold pocket watch.

Running his fingers slowly over the finely etched casing, he unlatched the cover. Inside, he found thesewords engraved: "Jack, Thanks for your time !- Harold Belser."

"The thing he valued most was….. my time."

Jack held the watch for a few minutes, then called his office and cleared his appointments for the next two days. "Why?" Janet, his assistant, asked.

"I need some time to spend with my son," he said.

"Oh, by the way, Janet - thanks for your time !"