Igår, när jag körde hem från Malmö, funderade jag på det här med att köra vilse..
Jag vet inte hur många gånger vi hunnit köra vilse i virrvarret av gator, enkelriktat,
trafikljus, cyklister och rondeller..
Då brukar Marika hitta nya vägar på kartan, som vi kan köra. Och den frustration
som hägrade övergår i ett äventyr.. En gång hittade vi en outlet med converse :)
En annan gång en ny och snabbare väg..!

Ibland känns livet med Gud så också.. När jag kört fel i livet, hoppar inte Gud ur bilen.
Han tar upp kartan och visar mig vägen hem, utifrån vart jag hamnat..
Igår kände jag mig väldigt tacksam över att inte behöva sitta ensam i bilen.
För det är svårt att läsa kartan samtidigt som man kör. Och det är lätt att hamna vilse
i myllret av vägar, skyltar och andra fordon på livets väg..



Visst är den söt :) Men lite ironiskt känns det att den vuxit fast, när den
är gjord för att köra..