...

På plats..



Byta ett ord eller två..

På väg från..
Men nu är jag på väg från Piteå. Bort från Pitemålet..
Från å`lldejla (alla delar) borte grejen som I dji´ll (gillar)!


Den norrländska naturen..

Men med många härliga sommarminnen! Och på väg på äventyr. Nya möten. Nya minnen.
Det blir nog bra ändå till slut... :)
Regn
En liten flicka hade varit och handlat med hennes mamma. Hon måste ha varit runt 6år gammal. En söt, fräknig och rödhårig bild av oskuldsfullhet. Det hällregnade ute, sådant regn som forsar över i hängrännorna, eftersom det inte har tid att rinna ned i dem. Vi stod alla under taket i entrén och väntade, en del tålmodigt, andra irriterat över att regnet stal deras dag.
Ljudet och synen av regn hänför mig och jag förlorade mig själv i hur himlen tvättade bort jordens damm och smuts. Minnen från hur jag som barn bekymmerslöst hoppade runt i vattnet var en välkommen flykt från dagens bekymmer.
Den lilla rösten var så mjuk när den bröt den hypnotiska transen vi alla fastnat i. ”Mamma, kan vi inte springa i regnet?” sa den. ”Vad?” frågande mamman. ”Kan vi inte springa i regnet?” upprepade hon. ”Nej, älskling, vi väntar till dess det lugnat sig litet,” svarade mamman.
Barnet väntade en minut innan hon frågade igen ”Mamma, kan vi inte springa genom regnet?” ”Vi blir genomblöta om vi gör det”, sa mamman. ”Nej, det blir vi inte mamma.. Det är inte vad du sa i morse” sa den lilla flickan samtidigt som hon drog i mammans arm. ”I morse? När sa jag att vi kunde springa genom regnet utan att bli blöta?” ”Kommer du inte ihåg? När du pratade med pappa om hans cancer sa du att; Om Gud kan ta oss genom det här så kan han ta oss genom allt!”
Det blev dödstyst i folkmassan. Inget annat hördes än regnet. Vi stod alla tysta. Ingen kom eller gick under det närmaste minuterna. Mamman stannade upp och tänkte efter. En del skulle skratta åt henne och tycka att hon var löjlig. Andra skulle inte bry sig om vad som sagts. Men mamman sa: ”Älskling, du har helt rätt. Låt oss springa genom regnet. Om Gud låter oss bli blöta då är det kanske så att vi behöver tvättas.”
Och så sprang de. Vi stod alla och tittade, log och skrattade medan de rusade förbi bilarna och genom vattenpölarna. De höll kassarna ovanför huvudet för säkerhets skull. Och ja, de blev dyngsura.. Men de följdes av några få som skrek och skrattade som barn på väg till bilarna. Och ja, jag sprang och blev blöt. Jag behövde tvättas.
Det får mig att minnas de gånger jag sprungit i regnet :) Och det får mig att tänka på att det vi har på insidan, det vi tror och hoppas på. De minnen vi sparat. Det kan ingen ta ifrån oss, om vi inte tillåter dem. Så var rädd om det !
Fiske..
Har insett att gädda är RIKTIGT gott! Speciellt eftersom det
inte är något jag äter så ofta..

Gädda på fiskarhustruns vis
4 port
1 – 1 ¼ kg gädda
1 msk salt
Ta till varje liter vatten
1 msk salt
½ gul lök i skivor
5 vitpepparkorn
Persilja
Rensa fisken, ta bort gälarna och klipp bort fenorna men spara ryggfenan.
Fisken behöver inte fjällas. Gnid in den med salt och låt den ligga ca 10 min.
Skölj fisken. Lägg den i en kastrull (eller en långpanna med höga kanter).
Häll på vatten å att det nätt och jämt täcker fisken. Sjud upp vattnet och
skumma väl. Tillsätt salt, lök, vitpepparkorn och persilja. Sjud fisken ca 25
minuter eller till den känns färdig och ryggfenan lossnar. Ta upp fisken och
låt den svalna något. Rensa den noga från skinn och ben. Lägg fiskköttet på
ett smort ugnssäkert fat med folie över och håll
fisken varm i ugn.
Sås
200 g färska champinjoner
2 msk smör eller margarin
2 msk vetemjöl
4 dl grädde
½ dl syltlök
2 msk kapris
salt
vitpeppar
Rensa champinjonerna och skär dem i skivor. Fräs dem i matfett tills vattnet
avdunstat. Strö över vetemjöl och späd med grädde. Låt såsen sjuda ca 5 min.
Tillsätt hackad syltlök och kapris. Smaksätt såsen med salt och peppar. Ta ut
fisken ur ugnen och häll på såsen. Servera med kokt potatis och grönsallad.
sommarminnen




Bloggen har haft semester.. Men inte jag. Även om det ändå känts så på sätt och vis..
Vädret har varit helt underbart!!! Men eftersom jag jobbat har inte riktigt tiden
räckt till, till allt jag vill.. Nåja. Hösten har också sin charm :) Och jag har faktiskt
längtat efter att få börja blogga igen! Hoppas vi ses !!! kram tess