Kan inte komma ifrån det.. Tänker på de där arbetarna på kärnkraftsverken
i Japan, som stannat kvar, trots strålningen.. Läste en intervju i Sydsvenskan
med en Svensk professor i kärnteknik. De lärdomar han tog med sig från Japan
(han har varit där och mätt strålningen) var att man inte kan gå och vara rädd för strålning
när över en miljon människor saknar mat, el och andra förnödenheter..
Skulle jag våga offra mig för att någon annan ska få leva.. på riktigt?